Eftersom Mathilda och Gustav varit de som senaste tiden bott längst tid i Vik, samt satt en stor prägel på huset, vill jag berätta lite om deras lägenhet i Malmö. Det är väl få i livet i dag, som kan berätta lite historier om denna episod.

Since Mathilda and Gustav have been the ones who have lived in the house in Vik for the longest time recently, and left a big mark on the house, I want to tell you a little about their apartment in Malmö. There are probably few in life today who can tell a few stories about this episode.

Idén att skriva om detta fick jag, när jag fann Mathildas och Gustavs gästbok i Vik. Den sträcker sig från 1949 till 1991. Intill gästernas noteringar, har Gustav klistrat in lite foto. Han var som nämnt en duktig fotograf. Ibland har de inklistrade bilderna direkt anknytning till gästernas anteckningar, eftersom man ritat pilar från texten till vissa foto; men ibland tycks bilderna bara blivit inklistrade där det varit lite tomt på text. Hur som helst är gästboken ett värdefullt dokument, eftersom den spänner om många år och att man skrivit datum på varje sida.

I got the idea to write about this episode, when I found Mathilda's and Gustav's guestbook in Vik. It is from 1949 to 1991. Next to the guests' notes and signatures, Gustav has pasted some photos. As mentioned, he was a good photographer. Sometimes the pasted images are directly related to the guests' notes, because arrows have been drawn from the text for figures in certain photos; but sometimes the pictures just seem to have been pasted in where there has been a bit of blank spaces in some pages. In any case, the guestbook is a valuable document, as it contains many years, and also dates have been written on each page.

Mathildas och Gustavs lägenhet låg på Föreningsgatan i Malmö, inte så långt från Värnhemstorget.

Mathilda's and Gustav's apartment was on Föreningsgatan in Malmö, not far from Värnhemstorget.

Den låg på andra våningen, vad jag minns. Det var en stor fyra med högt i tak, ungefär tre meter. Man kom in i lägenheten via en dubbeldörr med glasfönster. På vänster hand fanns ett rum, ett så kallat gästrum. Eller så var det kanske meningen att hushållerskan skulle bo där. På höger hand kom man till ett vardagsrum. Gick man rakt fram, kom man till en korridor, med toalett. Via vardagsrummet kom man till ett matrum. Från matrummet kom man till sängkammaren alternativt köket.

It was on the second floor, as far as I remember. It was a large four room apartment with a high ceiling, about three meters. You entered the apartment through a double door with glass windows. On the left hand side was a room, a so-called guest room. Or maybe the housekeeper was supposed to live there. On the right hand side you came to a living room. If you went straight ahead, you came to a corridor, with a toilet. Via the living room you came to a dining room. From the dining room you came to the bedroom or the kitchen.

Köket hade en imponerande gasspis, åtminstone en och en halv meter bred. Mathilda stod för matlagningen. Hon var en mästare, eftersom hon gått på hushållningsskola. Det var gärna tre till fyra rätter för en enkel middag. För de stora middagarna, som jul och andra högtider, samt födelsedagarna fanns en otrolig mängd rätter. Jag var bara ett par år gammal, och hade ögonen just över bordskanten. Vi samlades, ett tiotal eller femtontal gäster. Maten flödade. Spriten flödade i snapsglasen.

The kitchen had an impressive gas stove, at least one and a half meters wide. Mathilda was in charge of the cooking. She was a master, because she went to home economics school. It was like three to four dishes for a simple dinner. For the big dinners, like Christmas and other holidays dinners, as well as the birthdays dinners, there was an incredible amount of dishes. I was only a couple of years old, and had my eyes just over the edge of the table. We gathered, about ten or fifteen guests. The food flowed on the table. The spirits flowed in the glasses.

I vardagsrummet samlades man innan man skulle äta. Jag frapperades av alla svärd som hängde på väggarna. Jag undrade om de var vassa, men jag fick inte känna på dem. Det fanns massor med växter, upp till taket. Allt för att imponera. På hedersplatsen på en bokhylla fanns en mycket stor bibel, med förgyllda sidor. Man fick inte ställa något på den. Jag minns inte att jag lekte med något. Kanske fick man inte ha leksaker där?

In the living room, people gathered before eating. I was impressed by all the swords that hung on the walls. I wondered if they were sharp, but I was told to not touch them. There were lots of plants, high ones, up to the roof. Everything to impress. In the place of honor: on a bookshelf was a very large bible, with gilded pages. You were not allowed to put anything on the bible. I do not remember playing with anything in the apartment. Maybe you were not allowed to have toys there?

Bild från 1957. Mormor Elida längst till vänster; bredvid henne är Mathilda. Jag har aldrig hört att Gustav var jägare, ändå hänger det en bössa och älghorn på väggen.

Picture from 1957. Grandma Elida on the far left; next to her is Mathilda. I have never heard that Gustav was a hunter, yet there is a rifle and moose horn hanging on the wall.

Samma rum som ovan. Gustav Pettersson längst till vänster. Andra damen från höger är Mathilda.

Same room as above. Gustav Pettersson on the far left. The second lady from the right is Mathilda.

Samma rum, lite mer åt vänster. Från höger, främre raden: mormor, jag samt Mathilda.

Same room, a little more to the left. From the right, front row: Grandma, me and Mathilda.

Samma rum 1959. Från vänster: Mathilda, Kjell, Rubin, Maud samt Gustav Almquist. Gustav Almqust var stadsbud i Stockholm. Den andre mannen i skärmmössa var också därifrån och blev bjuden på middag, då han var i Malmö. Maud var Gustav Almqusts dotter. Maud var duktig på att spela dragspel. Jag minns inte om Gustav Almquist kunde spela. Jag kommer inte ihåg vem Kjell var: kanske hade han och Maud sällskap? Den omtalade bibeln skymtar på bokhyllan längst till höger.

Same room 1959. From left: Mathilda, Kjell, Rubin, Maud and Gustav Almquist. Gustav Almqust was city councilor in Stockholm. The other man in a visor was also from tat town and was invited to dinner when he was in Malmö. Maud was Gustav Almqvist's daughter. Maud was good at playing the accordion. I do not remember if Gustav Almquist could play. I do not remember who Kjell was: maybe he and Maud were company? The mentioned bible is visible on the bookshelf on the far right.

Här är matrummet. Till höger måste vara valvet till vardagsrummet. Sidan i gästboken är underskriven av Beata och Carl. Beata är den blonda, medan Carl är längst till vänster.

Here is the dining room. To the right must be the entrance to the living room. The page in the guestbook is signed by Beata and Carl. Beata is the blonde, while Carl is on the far left.

En episod har etsat sig fast i mitt minne. En julafton stod en gran framför fönstret som visas på bilden. Gustav Pettersson skulle tända tomtebloss för att glädja oss församlade. Ett tomtebloss var för nära gardinerna, så dessa tog fyr. I hörnan stod en soffa, var stoppning av krollsplint tog fyr. Jag och mor hänvisades i all hast till gästrummet, medan herrarna försökte släcka elden. De lyckades till sist släcka den, men det var nära att man fått kalla efter brandkåren.

An episode from that time still in my mind. One Christmas Eve, a fir tree stood in front of the window, shown in the picture. Gustav Pettersson would light sparklers to sheer us. A sparkler was too close to the curtains, so they caught fire. In the corner were a sofa, where stuffing of curling wood caught fire. My mother and I were rushed to the guest room, while the gentlemen tried to put out the fire. They finally managed to put it out, but it was close to being called after the fire brigade.

Här är en bild från mors album. Jag vill gärna ha med den, eftersom den förtydligar den tidigare texten. Från höger: jag, Mathilda och Gustav. Till höger skymtar dörröppningen till köket. Under vävnaden på väggen är en säng, där man normalt brukade klämma in oss barn. Som man kan se, rymmer matbordet 8-10 gäster.

Here is a picture from my mother's album. "New Years Celibration". I would like to include the picture, as it clarifies the previous text. From right: me, Mathilda and Gustav. To the right is the doorway to the kitchen. Below the tissue on the wall is a bed, where people used to squeeze us children in. As you can see, the dining table seats 8-10 guests.

Som tidigare nämnt bad Gustav att få bo i Vik, på grund av hans på senare tid allt klenare hälsa. Flytten skedde någon gång i början av 60-talet. En god vän till mor, Bertil, ställde upp med sin lilla VolksWagen. Jag satt i baksätet, Gustav satt i framsätet med en jätteblomma inklämd mellan knäna.

As previously mentioned, Gustav asked to live in Vik, due to his recently declining health. The move took place sometime in the early 60's. A good friend of mother, Bertil, lined up with his little VolksWagen. I sat in the back seat, Gustav sat in the front seat with a giant flower placed between his knees.